Omvärldsbevakning och jakten på bra dokumentationssystem

Som miljörådgivare är det alltid intressant att veta hur lagstiftningen i andra länder ser ut och hur lantbrukare i andra länder upplever lagstiftningen och hur de jobbar med uppföljning och dokumentation av alla lagkrav. Är svenska företag mer reglerade än lantbruksföretag i andra länder och kan vi lära oss att arbeta smartare? Och kan vi förutse vad som kommer i Sverige genom att se på utvecklingen i våra grannländer.

Miljörådgivarna på Växa fick stipendium från Axel Adlers fond för att åka till Finland och titta på dessa frågor.

Tolkning av EU-direktiv kan variera

Det var mycket som var likt Sverige i Finland, och mycket av lagstiftningen bygger på EU-direktiv som gäller i hela Europa. Men det finns också skillnader i tillämpning och kraven på rapportering i vissa fall.

I både Sverige och Finland omfattas stora gris- och fjäderfägårdar av Industriutsläppsdirektivet vilket innebär att de berörs av BAT-slutsatserna och ska tillämpa bästa möjliga teknik. I Sverige krävs det att alla gårdar gör en årlig stallbalans och redovisar sitt fosfor- och kväveöverskott och visar ammoniakförlusterna utifrån utfodringen. Beräkningarna för gårdarna är ofta ganska svåra att få rättvisande beroende på fodermedlens varierande innehåll av kväve och fosfor och svårighet att få fram innehållet för exempelvis restprodukter från livsmedelsindustrin. Ska det bli rätt är det ett omfattande arbete för både lantbrukare och rådgivare att ta fram siffror och korrekta underlag för beräkningar. I Finland kan företagaren välja att räkna på faktiska siffror eller beräkna ammoniakförlusterna utifrån fastlagda schabloner för antal belagda djurplatser och antal stalldagar.

Ändrad djurskyddslag i Finland

Vid årsskiftet träder en ny djurskyddslag i kraft i Finland. Några av de stora förändringarna är att man går mot ökad rörelsefrihet och utevistelse för mjölkkor. I uppbundna besättningar ökar kraven på utevistelse från 60 till 90 dagar. Det finns inga krav på att konventionella mjölkkor i lösdriftsstallar ska kunna gå ut, men i samband med den nya djurskyddslagen beslutades att investeringsstöd beviljas enbart för lösdriftsstall som har tillgång till rastningsfålla eller bete.

Djurskyddslagen innebär också bland annat förbud av långvarig fixering av suggor vid grisning. År 2035 kommer även ett förbud mot kirurgisk kastrering av grisar. Finland är första land i världen att ta beslut om detta.

Journalföringssystem för medicinska behandlingar

Alla medicinska behandlingar på djur ska enligt lag journalföras även i Finland. Där finns två olika elektroniska system för journalföring, ett för gris och ett för nötkreatur, Sikava och Naseva. Veterinär, lantbrukare, rådgivare, slakteri och mejeri kan få tillgång till att läsa eller fylla i uppgifter i medicinjournalen efter att de fått tilldelade behörigheter. Genom att alla har tillgång till samma system underlättas journalföringen och även uppföljning, kontroll, underlag för beslut om investering och rådgivning blir enklare.

”Kvoter” för att leverera mjölk

Det är inte självklart att du som företagare kan utöka din mjölkproduktion, eller att du får fullt betalt för din mjölk om du överskrider ditt avtal. Mejerierna har återinfört något som av lantbrukare betraktas som ”kvoter”. Är du äldre har du mindre chans att få utöka och leverera mer mjölk medan de yngre uppmuntras att öka produktionen för att säkerställa fortsatt leverans av mjölk. Mejerierna verkar rädda för att företagen inte generationsväxlar, utan istället lägger ner när lantbrukaren blir äldre och att de då ska få brist på mjölk. Därför premieras de yngre med högre kvoter medan äldre företagare inte kan få utökad kvot för att få leverera, och får sämre betalt för mjölken som överskrider kvoten.

Text: Helena Lans Strömblad, Växa Sverige